27 10 549 https://anarhiva.com/files/original/6f29ce1c51dee5aa4e207a85e790b9dc.pdf 35bc574a8a8fefc090f992306800520e PDF Text Text �������������������� Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Colecție reviste secolul XXI (2001-20xx) Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Revolta! # 5 & URA # 13 (2004) Subject The topic of the resource Revolta: * Editorial * Săptămâna anti-rasistă în România 21-27 martie 2004 și Underground Timișoara Festival # 8 * Rasismul în secolul 21 * Subcultură versus contracultură * 26 aprilie - Ziua Mondială pentru Animalele de Laborator * Istoria anarho-punk: Crass Ura: * Cuvioșii Pramatie și Jigodie * Interviu Critica Radicală * Libertarianismul lui George Orwell * 1 Mai - Manifest Craiova Anarho-Front și Frontul Antifascist Craiova * Gluga Neagră Description An account of the resource publicație anarhistă bilunară & anarcho-punk zine Source A related resource from which the described resource is derived Biblioteca Rizom Infokiosk Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource mai 2004 Relation A related resource Mișcarea Underground Timișoara Craiova Anarho-Front Language A language of the resource română Type The nature or genre of the resource revistă Coverage The spatial or temporal topic of the resource, the spatial applicability of the resource, or the jurisdiction under which the resource is relevant 2004, Timișoara - Craiova 1 Mai 2004 anarhism anarho-punk anti-fascism anti-rasism contracultură Craiova Craiova Anarho-front Crass Critica Radicală DIY drepturile animalelor George Orwell Gluga Neagră interviuri Mișcarea Underground Timișoara Punk Revolta! Ricardo Flores Magon subcultura Timișoara Underground Timișoara Festival Ura https://anarhiva.com/files/original/e51b57a365b0c34da5e603692cffd24f.pdf c4df4e6e192bc0037460df895c697c24 PDF Text Text �������� Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Colecție reviste secolul XXI (2001-20xx) Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Revolta! # 8 (2004) Subject The topic of the resource Manifest Editorial Veganarhiștii Ce este acțiunea directă? În fața legii (Franz Kafka) Desființarea Black Block? (continuare) Description An account of the resource publicație anarhistă bilunară Source A related resource from which the described resource is derived Biblioteca Rizom Infokiosk Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource noiembrie 2004 Relation A related resource Mișcarea Underground Timișoara Language A language of the resource română Type The nature or genre of the resource revistă Coverage The spatial or temporal topic of the resource, the spatial applicability of the resource, or the jurisdiction under which the resource is relevant 2004, Timișoara 2004 acțiune directă anarhism black block Franz Kafka Gluga Neagră Mișcarea Underground Timișoara Punk Revolta! Timișoara veganism vegetarianism https://anarhiva.com/files/original/eb374ab7b51b197b0e7d75bec8f90824.pdf 6940020eb5e8debbdf53bd3bcd83a591 PDF Text Text ���������������� Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Colecție reviste secolul XXI (2001-20xx) Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Revolta! # 6 (2004) Subject The topic of the resource Manifest Editorial Forumul economic alternativ - Varșovia, Polonia Indymedia România - în sfârșit! Proiect D.I.Y.: AK 47 - „Moarte statului!” CD Creștinism versus femeie O uvertură sau Bun venit în Comunitatea Lunecoasă (Z. Bauman) Fanatism și libertate Importanța solidarității Opoziția față de ierarhie Testul lui Dr. Radical Istoria canabisului în medicină Gluga neagră: „Dracul e chiar mai negru decât credeți!” Description An account of the resource publicație anarhistă bilunară Source A related resource from which the described resource is derived Biblioteca Rizom Infokiosk Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource iulie 2004 Relation A related resource Mișcarea Underground Timișoara Language A language of the resource română Type The nature or genre of the resource revistă Coverage The spatial or temporal topic of the resource, the spatial applicability of the resource, or the jurisdiction under which the resource is relevant 2004, Timișoara 2004 anarhism anarho-punk anti-bolșevism anti-capitalism anti-fascism creștinism feminism Gluga Neagră Indymedia România Mișcarea Underground Timișoara Punk Revolta! sexism Timișoara Zygmunt Bauman https://anarhiva.com/files/original/299033a4b14b139431f311137c797900.pdf 34593d1ba706e6d34b1eba280a87a098 PDF Text Text ���������������� Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Colecție reviste secolul XXI (2001-20xx) Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Revolta! #4 (2004) Subject The topic of the resource Manifest Editorial Manifestul Mișcării Underground Interviu: Haos Manifest punk Negativismul tinerei generații Muzica e foarte importantă Acesta este un protest împotriva războiului Abuzurile și violența poliției Interviu anarhopunk: Fazed & Kellerasseln Colums - Reflexii Punk - poezie socială Concerte în 2004 Description An account of the resource Revistă bilunară pentru o alternativă radicală Rezistența punk Ediție specială cu ocazia Undergroud Timișoara Festival #8 Source A related resource from which the described resource is derived Biblioteca Rizom Infokiosk Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource martie 2004 Relation A related resource Mișcarea Underground Timișoara Language A language of the resource română Type The nature or genre of the resource revistă Coverage The spatial or temporal topic of the resource, the spatial applicability of the resource, or the jurisdiction under which the resource is relevant 2004, Timișoara 2004 anarho-punk anti-capitalism anti-fascism Craiova Anarho-front Critica Radicală Fazed Gluga Neagră haos hardcore interviuri manifest Mișcarea Underground Timișoara Punk Revolta! Slogan Timișoara Underground Timișoara Festival https://anarhiva.com/files/original/d2ea49d6d98571bdbf97adb93c0d8607.pdf a0e0a222e9267a212d3c561daa8bbfcf PDF Text Text ���������������� Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Colecție reviste secolul XXI (2001-20xx) Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Revolta! # 2 (2003) Subject The topic of the resource Manifest 16 octombrie: Ziua internațională de luptă împotriva McDonald's Ce este fascismul? Fascismul ceaușist al Vadimului; Naționalism comunist Capitalism, fascism, cultura automobilului Originile fascismului în România: Mișcarea Legionară Comunicat de presă din Salonic, Grecia Primii 5 anti-anarhiști din Serbia Errico Malatesta Anarhiștii și tragedia din 11 septembrie. Sunt anarhiștii periculoși? Alexander Berkman: Ce este anarhia? Păstrătorii seminței - poem palestinian Gluga Neagră Poze de la expoziția de afișe antifasciste din martie Description An account of the resource Buletin Anarhist pentru Revoluție Socială Source A related resource from which the described resource is derived Biblioteca Rizom Infokiosk Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource noiembrie 2003 Language A language of the resource română Type The nature or genre of the resource revistă Coverage The spatial or temporal topic of the resource, the spatial applicability of the resource, or the jurisdiction under which the resource is relevant Timișoara, 2003 2003 Aactivist Alexander Berkman Anarchist Black Cross anarhie anarhism anarho-punk anti-fascism anti-naționalism Carlo Giuliani Dan Grosu Emiliano Zapata Errico Malatesta Gluga Neagră Grecia McDonald's Mișcarea Underground Timișoara Palestina Pierre-Joseph Proudhon poezie Punk Revolta! Ricardo Flores Magon Rizom Serbia Timișoara Turcia Vadim Tudor https://anarhiva.com/files/original/217c1b76be9feb05634a06f6ac39a9c7.jpg e132cc65d62dbeb089bb66cb7d2e08fb https://anarhiva.com/files/original/6d09dadff2100a2bdfdf09e59935c73e.jpg 82eed310c31c3c7f7986c9497ad29696 https://anarhiva.com/files/original/522753592d4cf8b84c41e231ec9b083e.jpg 476742d8feb436266cd64b0987b5b67e https://anarhiva.com/files/original/5f52f3cb6753a2cd73e727143ce916f9.jpg 4553f1054895c163e03c0bb7e419fb57 https://anarhiva.com/files/original/0510dbc5fc64e38d5e4c8d8b9db5bd20.jpg 8b43b84fcdde6ad51612841351b66f63 https://anarhiva.com/files/original/6ce37aac118c30e8bd8c745ff36bc7bd.jpg 3a189fd658dc820d0617a03ad88d77a8 https://anarhiva.com/files/original/02d5156e746507c1b5f5b93cbb23757f.jpg 21633a904164f23f1e44a42b671a2807 https://anarhiva.com/files/original/79e37b1d64d94d8b5ab6962fccb22214.jpg f5cb5414aa4910e3fd8b5db986e6aa47 https://anarhiva.com/files/original/b48ff25cfc46fc37e25956a43e00dfe3.jpg 1e2373d0f352acfda6cdbe28e36fc4f9 https://anarhiva.com/files/original/5bbe92bbda8859a1e75915d6d5028ee5.jpg 0bcafbc20c2844e3cf2dbd4188022593 https://anarhiva.com/files/original/2df0083ee69e64f21b20309c89b16b3f.jpg af371d7d563aa65da7cde6da70635b18 https://anarhiva.com/files/original/23c5d7f9a9c8aa0b48b393dff3b09f3c.jpg efce27971e89554153240f89f5baa9eb https://anarhiva.com/files/original/fcdee214519bc83d01efb11ff893c50f.jpg 4f9a6f48c8e659358881813f2677cab1 https://anarhiva.com/files/original/9582207dabd18061e652c0ae2768c5b7.jpg 92118a6890826ee3aaffe5474935bcc0 https://anarhiva.com/files/original/6ea539f44c8a51187faa46dd7c3263d3.jpg e25d2ec827cd414237dd9bdd957a2ceb https://anarhiva.com/files/original/0e458f013c6164d3fc85fb004c5a8723.jpg b5e57f34d7ba4d6ffff9d30d5b2c0444 https://anarhiva.com/files/original/1d193db964ff6d3787b844f46c4abeba.jpg 5b185150bbba4400b4a5cddec5c4f6bc https://anarhiva.com/files/original/b980e211bee6e31f5c84c1bd5845d413.jpg 371f621f80da767a497a1e6429f2cd2b https://anarhiva.com/files/original/186784e81699156b9a5b831a026293ce.jpg 9a56c7c40730167bf148f873cb14d61e https://anarhiva.com/files/original/b487185a1c36f718ba97541b9acfac81.jpg 00cdfd5ecbcea3e5b3c07f2f1e5de471 https://anarhiva.com/files/original/2345572ec9482d6f9225e158b732365c.jpg 14c8414f13c60ca57b1417cec7da97fb https://anarhiva.com/files/original/b794ff23daddecff41977d6d60b6b1a6.jpg 1ee6d387766a3d438612eebf62d76d8e https://anarhiva.com/files/original/b0edb0046ad9e7cfcc62fdd1c532c6ce.jpg 6027fd874079e98efc438801102449e4 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Colecție afișe concerte și festivaluri DIY+ Still Image A static visual representation. Examples include paintings, drawings, graphic designs, plans and maps. Recommended best practice is to assign the type Text to images of textual materials. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Afișe Romanian Teknival (2008-?) Subject The topic of the resource afișe free party Description An account of the resource Teknival România Creator An entity primarily responsible for making the resource UFO Sound System Source A related resource from which the described resource is derived https://freeromanianteknival.blogspot.com/ Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2008-? Format The file format, physical medium, or dimensions of the resource afiș DIY hardtek Punk rave Romanian Tek Sound System Teknival tekno https://anarhiva.com/files/original/8386269b4c9acce9e8ba430fd21306f5.pdf 7a2d5f2264d50674011d4b282649cf40 PDF Text Text ���������� Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Diverse secolul XX (1901-2000) Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Libertaires et pacifistes de Roumanie Libertari și pacifiști din România (1952) Subject The topic of the resource Scurtă istorie a mișcării anarhiste din România, publicată inițial în limba spaniolă de Eugen Relgis, în primul număr al revistei Cenit – Revista de Sociología, Ciencia y Literatura (1951), care apărea la Toulouse; vezi Eugen Relgis, „Los libertarios de Rumania“, Cenit, nr. 1, 1951, p. 19-23. Versiunea franceză a apărut un an mai tîrziu, în 1952: vezi Eugen Relgis, „Libertaires et pacifistes de Roumanie“, Contre-courant, nr. 1, februarie 1952, p. 12; nr. 2, martie 1952, p. 28; nr. 3, aprilie 1952, p. 3; nr. 4, mai 1952, p. 75-76. Description An account of the resource Eugen Relgis Contre-courant Creator An entity primarily responsible for making the resource Eugen Relgis Source A related resource from which the described resource is derived Centre International de Recherches sur l'Anarchisme Lausanne Publisher An entity responsible for making the resource available Contre-courant Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 1952 Relation A related resource Traducere în limba română: https://idea.ro/revista/ro/article/XfN-7xAAAEahbe3T/libertari-si-pacifisti-din-romania Language A language of the resource franceză français Type The nature or genre of the resource articol Coverage The spatial or temporal topic of the resource, the spatial applicability of the resource, or the jurisdiction under which the resource is relevant Franța, 1952 1951 1952 A. Gălățeanu anarhism anarho-comunism anarho-pacifism anarho-sindicalism artistocratie Bertrand Russel Brăila Bucovina București C. Brudariu Charles Fourier CIRA Constantin Dobrogeanu-Gherea Contre-courant Élisée Reclus (1830-1905) Erich Mühsam Errico Malatesta Eugen Relgis falansterul de la Scăieni français Franța Gérard de Lacaze-Duthiers Gustav Landauer H. D. Thoreau Hristo Botev Ion Ionescu-Căpățână Iuliu Neagu-Negulescu Jean Grave Johann Most Leonardo Da Vinci libertar Marcus Graham Max Nettlau Mihail Bakunin Mișcarea Socială (1897) Narodnicism nihilism Nikolai Cernîșevski pacifism Pagini Libere Panait Istrati Panait Mușoiu Panait Zosîn (1873-1942) Paraf-Javal Piotr Kropotkin Platon Războiul Civil din Spania Revista Ideei Revoluția din Spania Romain Rolland (1866-1944) români România Rudolf Rocker Teodor Diamant umanitarism Umanitatea https://anarhiva.com/files/original/1d25461b1dc361ec907eec838d662952.pdf 0ce5c6f92fa3ace875c5777767200472 PDF Text Text Minnen av en rumansk anarkist Mechel Stanger F6rfattaren ar boisatt i Sverige s,edam tang tid tillbaka. Men sina minnen skrev ham f6rst' pa jiddiscli for en anarkistisk tidning son trycks pa jiddisch ooh utkommer i New York och liar funnits son 1890. 6versattningen till svenska har gjorts av Stanger sjalv. - Manga kanda personer upptrader livs levande i Meohel Stangers minnen: Rudolf Rocker, en ledande anarkistisk teoretiker, Erich Mtihsam, en tysk diktare och anarkist son m6rdades i ett nazistiskt koncentrationslager, Emma Goldman , som senast f6rekom i bestselleFn "Ragtime", ryssen Voline, vars bok om ''den okanda revolutionen" i Ryssland trycks om Over hela varlden, Nestor Makhno, den legendariske bonde,ledaren och maEiga andra. J a,g ar f6dd den 2 nov. 1909 i Wijnitz, en liten stad i Bukovina, som da tillh6rde 6sterrike-ungerska imperiet. F6rst 1918 blev detta omrade en del av Rumanien. Jag f6dde's i en trang, orolig varld. Mitt hem var fattigt. Dar fanns ma'nga barn, bamen som tillh6rde familjen och de barn far undervisade. ohyra (det var min sang) och somnade med en gang, tills man pa nytt vackte mig for arbete. Mina vilodagar. var 16rdagar och helgdagar. L6nen var mat och "husrum" i bageriet. Mat fick jag till- rackligt. Varre var det med s6mn. Jag stal mig till s6mn, sa fort tillfalle gavs. Mina klader var gamla trasor. I bageMin far var larare, strang, from och riet arbetade jag alltid nastan naken, endast med e'n sack fram och en sack mycket argsint. Mina f5rsta minnen ar 6rfilar och slag, de som jag sjalv fick bah fastknutna kring midjan. Pa det viset arbetade jag i hela sju ar och de pappa utdelade till sina elever. Nar jag var tretton ar (nov. 1922) |det f6refaller i dag otroligt) tills ja,g blev inkallad till militartjanst. - Unrymde jag fran detta hem. Jag begav mig till Cernowitz, en stad dar jag inte der de sju ar.en rymde jag flera ganger fran bageriet. Men jag kom alltid tillkande e'n enda manniska. Efter nagra timmars vandring pa gatorna, gick jag baka. Hunger eller k61d, ibland bada detr6tt, frusen och hungrig in i ett bageri larna drev mig tillbaka. Min arbetsgiva,I'e tog alltid beredvilligt emot mig, med for att fa varma mig. Dar fick jag stanett halvt hanleende. Ham tog emot mig na. Pa det viset blev jag bagare och det inte av medlida'nde utan darf6ir att ham har f6rblivit mitt yrke. uppskattade arbetet a,v denna unga I bageriet arbetade jag fran klockan "hast" som trots att den spjarnade emot i.yra pa eftermiddagen till klockan sex da och da andock alltid kom tillbaka till pa morgonen. Darefter gick jag ut pa selen och det tunga arbetet. stan och lastad med tva tunga brfedlrorEfter andra varldskriget har Sovjet gar for att dela ut br6det till kunderna. Vid elvatiden kunde jag sjunka ihop pa ::::a:e#±;np±:,Cfi9kr:o°¥£±Zei:C:o¥::6Ldke:: en hog tomma mj6lsackar fulla med {/I_ _ 45 �vina. Detta omrade som aldrig i historien tillh6rt Ryssland. U nder min vistelse i Cernowitz Iron jag for f6rsta gangen i mitt liv i kontakt med j.udiska anarkister. Jag blev nastan omedelbart intresserad av den antiauktoritara tanken. De of ta f6rekommande samma'ndrabbningarna med min f ar hade psykologiskt f6rberett mig, gjort mig mottaglig f6r "anti-regeringstanken". Upplevelsema i bageriet, dar jag blivit utsugen till bristningsgrinsien, gjorde mig mottaglig for anarkosyndikalismen. Jag minns sarskilt ett ovantat mote ined min skolkamrat Schmerl Ringel ('numera Posatt i Paris). Jag gick pa gatan som` vanligt med mina tva br6dkorgar. Hans ord gjorde mig nyfiken, da ham sa att ham hade nagot som var bra for mig att lasa. Han gav mig Errico Malatestas broschyr: ''Bland landarbetare". Detta var min lyckliga anarkistiska b6rjan. Denne italienske anarkists ord talade med sadan 6vertygelse, att de tra'ngde djupt in i hjartat pa den unga bagarpojken. Tillsammans med Schmerl var ocksa en annan kamrat, Benno Donnenfeld. Han sag pa mina tra¥g-a-kig+a~e'i ocri--`;-a br6dkorgarna som tyngde pa mig. Ham sa: "Det ar tid att du blir manniska''. - Efter att ha last Malatestas broschyr blev jag inte bar.a "en manniska" utan en helt aniian manniska. Benno bageriet. det sista me. Den brukade ofta komma till mig i I hemlighet hade ham med sig numr`et av Freie Arbeiterstimhade da passerat genom manga tffer och var sa trasig att det knappt gick att lasa den. Men jag hade en frisk, intellektuell aptit pa att lisa vad dar stod och ma'nga artiklar gav mig naring. Da kunde jag inte tanka mig att jag ett halvt arhundrade senare skulle si'tta som fore detta bagare i Sverige och skriva mina minnesanteckningar i denna tidskrift. Med tiden tog Benno mig med till hemliga, illegala judiska anarkistkretsar. Till en b6rjan hade jag svart att f6lja med i diskussionerna, men sa smaningom 6ppnades en ny varld for mig. Den intellektuella ledaren far dessa ::ump:e:cingp#a¥::::na=eania¥:: jag attTHn~n:rTS'chnab hallit ett f6redrag i Tel-Aviv eller H.aifa om amnet: "Var- for har anarkismen inte blivit f6rverkli8ad ? „ . Nar jag da med mina 21 ar 1930 blev inkallad till militartjanst, var jag redan 6vertygad anarkist. Det kandes f6rfar1igt. Att inte g6ra militartjanst skulle innebara fangelse. Som anarkist hade jag inte stop lust att vara levande begraven i ett rumanskt fangelse. Jag ryckte in. Men efter ett par manader hade jag utarbetat en vansinnigt vagad rymdplan. Min vagade flykt fran den rumanska armen J ag fick nagra dagars permission for att resa till Cernowitz. Dar besl6it jag mig efter samtal med mina kamrater i den hemliga anarkistiska klubben, att inte resa tillbaka till kasernlivet. Sjalva militarlivet var inte sa svart f6r mig. Jag var van att arbeta som en hast ot'h 46 sova pa sackar. F6r f6rsta gangen sedan jag rymde Ira.n min stranga larare och far hade jag genom rumanska arm6n tre mal mat om dagen, hela klader och en ren sang. Jag led inte hel]er av nagon antisemitism, t,i'ots att det r(JtJan da ha"skade pogromer i Rurianien ledda ;.` �9:i¥a och hans cuzister (Cuza var ledare for den antisemitiska r6relsen). Men jag kunde u'nder inga omstandig•heter f6rdra det meningsl6sa och brutala i tjanstg6ringen. Vi var till exempel tvungna att borsta skor tre ganger om dagen trots att de blankte som speglar. F6r den minsta lilla avvikelse fran kaserndisciplinen blev vi slagna i huvudet a,v gevarskolvama. Vi fick slag av navar och av breda tunga soldatremmar, oftast visste vi inte ens varf6r vi blev slagna. Vara, sadistiska underofficerare pastod med "en glimt" i 6gat att det var nodvandigt for den militara disciplinen. Nap jag besl6t mig. for att rymma fran militartjansten var jag givetvis medveten om att detta innebar att jag ocksa maste lamna landet. Det e'nda land som jag da, varen 1931, trodde mig ha nagon m6jlighet att stanna i och inte bli tillbakaskickad till Rumanien som desert6r, var Tyskland. Dartill kom att var anarkistiska grupp i Cernowitz hade f6rbindelse med tyska kamrater i Berlin. Ut6ver Fr. Arb.St. fick vi ocksa tyska anarkistiska tidskrifter och propaganda,1itteratur. Jag fick en adress till en tysk kamrat, Warschauerstrasse 34. Jag mi'nns annu hur mina rumanska lramrater\tranade mig i att minnas den adressen. Trots att den anarkistiska r6relsen da var legal i Tyskland tordes jag inte ha nagra antecknade adresser pa Frikmi8. Ja,g kladde mig i militarens klader, tva par skjortor, byxor, jackor, strumpor och vantar. Min plan var att resa ned taget som gick fran Bukarest till Berlin. Men i'nte som vanlig resenar. Jag skulle ligga pa axla,rna under vagnen. Den dubbla bekladnaden skulle skydda mig mot det harda jarnet och h].alpa mig att battre halla fast mig med hander och f6tter. Med mina sista Lei (rumanskt mynt) k6pte jag en biljett till Bukarest och tog farval av mina kamrater som 6nskade mig en lycklig resa. Torsdagen den 7 april 1931 kom jag till stationen i Bukarest. Trots att solen sken, fr6s ja,g. Jag darrade inombords och inom mig horde ja,g fragan: Mechel ar du saker pa att du inte ar tokig? - Men innan jag hann hitta pa att Svara pa den fragan hade taget till Berlin rullat in pa perrongen och b6rjade fyllas a,v passagerare. Avgangstiden napmade sig. Jag br6t nu en bit br6d av de tva br6dstycken jag fatt med mig pa r.esan. Tuggade pa br6det blandade jag mig med resenarerna och i ett obevakat 6gonblick smog jag mig ner under en av vagnar'na. Jag lade mig ner och fors6kte g6ira det sa bekvamt som m6jligt. Nap jag nu val lag dar kande jag mig lattare till mods. Det var som en tung stem ramlat ned fran br6stet. Jag vet inte varf6r me'n jag kande mig friare och sakrare. Min tidigare radsla var nu borta. Ingen kunde nu se mig dar jag lag. Men jag sag fran mitt g6mstalle hundratals ben ga f6rbi, sma, stora, manliga, kvinnliga, t o in officersben sag jag utan radsla. Just som jag tankt att det har var ju inte sa farligt och i alla fall ett billigt satt att resa h6rde jag avgangssignale'n och taget b6rjade rulla,. I tjugosex timmar lag jag under vagnen! Jag h6ll 6gonen slutna sa gott som hela tiden. Att ligga med ansiktet nedat var bast, men eftersom taget for med en valdig hastighet kastade luftdraget ideligen upp smastenar. Mina tva par byxor slets smart s6nder sa att huden blev bar och aven k'nana skrapades gang pa gang av de vibrerande axlarma. Hela kroppen skakade mig till illamaende. Vid varje fartf6r!andring sanktes jarm- 47 �` kedjor som gav mig slag med I.amna - mellanrum. Bara en Dante eller Jack London skulle kunna beskriva mina smartor, min spa'nning, det bed6ivande larmet i mina 6ron, min sugande hunger och min brinnande tr6st. Jag var utmattad och d6dstr6tt och kande stark angest varje gang jag beh6vde g6ra mina naturbehov. Mer an en gang tankte jag att jag skulle slappa taget med hamder och f6tter och bli 6verk6rd for att slippa lida,ndet. Men da grep mig skracken att bli upptackt. Pa en del stationer gick jarnvagsmannen omkring med lampor far att kontrollera att allt var som det skulle under vagnarna. Varje gang jag sag ett lampsken blev jag iskall av radsla for att bli upptackt innan jag matt 'Berlin. Jag vande mig med ryggen at lampskenet och plockade ihop mina kladtrasor. Vai.je gang klarade jag mig. En gang stannade lampans sken langre a,n normalt. Da var jag saker pa att snort kanna en knuff med en jarnstang man hade for att sla pa axlarna eller hjulen. Men mannen gick vidare och da trodde jag att ham sett mig, men anda var en manniska med ett gott hjarta och inte ville avsl6ja en blindpassagerare. Nar jag sedan efter resans slut sag mig i spegeln och upptackte hur svart av olja och fett mitt ansikte var, sa kanske det anda var sa att kontrollanten inte sett mig med denna ''skyddsfarg". . Fredag morgon, den 8 april 1931 efter ett evighetslangt dygn kr6p jag utmattad ner fran vagnen. Jag kande mig halvd6d. Med kisande 6gon kunde jag lasa "Schlesischer Bahnhof''. Da visste jag att jag lyckats komma fram 'till Berlin! Vacklande, nastan som berusad kr6p jag till en h6rna bakom en stop lada och f6rs6kte somna. Men snar`t kande jag en spark av en st6vel. Nar jag reste mig sag jag en gatusopare ned sopkvast son skramd tittade pa mig. Ham sprang for att hamta polisen. Ham kom tillbaka med en polisman. Utan ett ord f6rde de in mig pa stationen. Hur trasiga, smutsiga och nerblodade mina klader an var blev det anda smart klart att jag bar rumansk uniform och var soldat. Jag berattade for polisen att jag deserterat fran den rumanska arm6n och att jag rest uncle,r en jarnvagsvagn i tjugosex timmar. De skakade pa huvudet. Men de tvattade mina s&r och smorde pa jod. Det brande som eld. De gav mig kaffe och sm6rgds och f6rde mig till narmaste polisstation. Sa slutade min vansinnigt vagade f lykt fran den rumanska armen pa hjulaxel under en jarnvagsvagn fran Bukarest till Berlin. Stor Sensation vid min ankomst till Berlin Pa polisstationen f6rh6rde man mig och upprattade protokoll. Framf6r allt uppeh6ll man sig vid ressattet och f6rvanade sig att jag utstatt en sadan fard under tjugosex timmar. Darefter f6rde man mig till ett fangelse. Redan samma eftermiddag stod jag efter nagra timmars s6mn inf6r en domare. Det fodmella atalet berodde pa att jag 6verskridit den tyska grinsen utah pass och visum. Straffet for detta kunde bli 5-14 dagars fangelse eller f6rvis- 48 ming ut ur landet. Allt detta bekymrade mig mycket lite. Det viktigaste var att inte bli tillbakaskickad till Rumanien. Dar skulle jag ha blivit stalld inf6r en militardomstol och blivit d6md for att ha deserterat i min uniform. Domaren i Berlin gav mig det kortaste straffet fern dagars fangelse. Ham motiverade dot lindriga straffet med att hah tog hansyn till att jag riskerade livet for att komma till Berlin. Intressant ar att aklagaren rekommenderat domaren att �he'lt och hallet frikanna mig. Ham ansag namligen att den farliga resan i sig varit straff nog. arna om min hemska resa och kom for att gladja sig mod den raddade "hjalten" och stoltsera ned honom. Nasta morgon kom fangvaktaren och gav mig ett halvt dussin berlintidningar son pa f6rsta sidan hade stora sensationsvackande rubriker om min ankomst till Berlin. Pa en gang blev jag en hjalte i mina medfangars och vakternas 6gon. E'n del tidningar hade fact hela historien om bakfoten, andra ater hade 6verdrivit en hel del. Endast en journalist hade talat med mig i fangelset och bans artikel var till alla delar korrekt. Efter nagra dagars vila och samvaro med mi'na, landsman, tog jag kontakt med Fritz Kater, anarkosyndikalistisk f6rfattare och da utgivare av ''Der Syndikalist" den tyska anarkosyndikalistiska fackf6reningens organ. F6reningen var` ansluten till FAUD (Freie Arbeiter Union Deutschlands). Fritz Kater i som var svarfar till Diego Abad de Santillan, den kande spanske anarkisten och 6versattaren av Rudolf Rockers verk till spanska - skickade mig till Artikeln vai. t.o.in. skriven med sympati. Bland berlintidningarna, fanns ocks& en artikel om mig i Josef G6bbels ''Der A'ngriff". Rubriken i detta nazistiska blad 16d inte ovantat: "En ny gast i Berlin". I)et som skramde mig mest var den i flera tidningar aterkommande kommentaren att jag skulle bli tillbakaskickad till Rumanian och 6verlamnad till arm6n. Det visade sig emellertid att `min angest for att hela den farliga flyk- ten skulle ha varit f6rgaves, var on6dig. Dagen darpa kom nagra landsman son da bodde `i Berlin och halsade pa mig. De hade last om min flykt i tidningen. Bland den var Mechel Roll fran Wijnitz och en med namnet Rappaport. Dit kom ocksa en man vid namn Abusch, vars hustru var fran Wij'nitz. AIla hade med sig klader, cigarretter och choklad. Det betydde mycket far mig, men det viktigaste var att jag hade adresser dit jag kunde ga efter fangelsestraffet. Augustin Souchy. Souchy tog emot mig mycket kamratligt. \ Dagen darpa ptresenterade ham mig f6r tJ.. .N. *Steinpefg. Redan i Cernowitz hade jag h6rt talas om denne man och last hans verk,. Jag ha,de alltid undrat hur en religi6s jude kunde vara revolutionar. Eftersom ja,g inte kunde tinka mig min far, den strange ortodoxe lararen, som anarkist. J. N. Steinberg bj6d mig hem till sig. Jag fick da illfalle att framf6ra min undran. Ham svarade mig sa har: "En judisk anarkist, ar nagot met. an bara anarkist, eftersom den judiska, anden verkar i honom t.o.in. mar ham ar anarkist". I hans hem m6tte ja'g ocksa hang broder Aron. Huvudamnet var min fard fran Rumanien. Under samtalet var jag den ende son r6kte. Jag bj6d dem, men de tackade nej. F6rst senare pa kvallen sag jag de bada br6derna r6ka. Da gick det upp for mig att det var 16rdag och --de hade vantat till kvallen, da deb ar D en dag jag fick lamna fangelset stod Mechel Roll och vantade pa mig och tog ned mig till sitt hem. Dar trfffade jag tre grabbar som varit elever hos min far i Wijnitz: Bopze Pistiner, Anschel Barte], och Schulim Schulwolf. De kramade om mig. Alla hade last i tidning.- tillatet att r6ka. Jag bad om ursakt for min frackhet, men an i da,g minns jag hur imponerad jag blev av deras tolerams. Son kontrast tankte jag pa min far som sakert skulle ha slagit mig for samma ''f6rsyndelser". Nagra dagar senare gick jag till re49' �daktionen for "Der Syndikalist". Dar traffade jag` de tyska kamraterna Helmut Rtidiger, Max Bittner och Reinhold Busch. Alla tre ber6mde mig for den vagade och lyckade flykten fran den rumanska arm6n. Det hjarligaste mottagandet fick jag vaxlade med kamrater varlden Over. Genom Reinecke blev jag ocksa bekant med Erich och Zensl Mtihsam och andra tyska anarkistiska kamrater som var bosatta i Berlin. En dag hade mina tre f6rsta manader i Berlin gatt ut. Jag~hade inte upp6`- hallstillstand langre. Eftersom jag inte hade nagonstans att ta vagen beviljades mom, trots att ham sjalv var ±`attig och jag ytterligare tre manader av polisen i Berlin. Dessa sex manader f6rblir evigt i arbetsl6s i likhet ned manga andra mitt minne. Jag levde i stor fatti'gdom kamrater under den stora ekonointe enbart p.g.a,. att jag inget arbetsmiska krisen i Tyskland. Hans livsledtillstand hade. Det fanns helt enkelt sagarinna var s6mmerska och hade en inget arbete att f a. Ocksa de flesta liten inkomst. - Jag hade under tiden tyska kamraterna var arbetsl6sa. En fatt tillstand av polisen att tillfalligt visenda gang lyckades jag i hemlighet fa tas i Berlin. Daremot fick jag inte uten natts arbete i ett judiskt bageri pa fora nagot slags arbete. Tva ganger i veckan, onsdag och 16rdag, var jag Grenadierstrasse. Jag fick det eftersom jag var 'specialist pa att flata chale. tvungen att infinna mig hos polisen. De Nagurligtvis utnyttjade bagar.en situaupptradde alltid mycket tillm6tesgaentionen genom att betala mindre. iech:::reb±::fa]fsetshi:r¥:a:(A,"A± Men andligt och intellektuellt levde jag fullt ut i spannande, intressant och rfyfiafeHirF-hfalf)=`---, stimulerande .anarkistisk atmosfar, Jag Gerhard Reinecke tog mig ofta med var ofta gast hos tyska kamrater som till den tyska anarkistiska f ederationen. alltid visade solidaritet och vanskap. Dar var ocksa redaktionen for tidningen ''Der Freie Arbeiter". Dar blev jag beSarskilt r6rande var for mig en gang kant ned manga underbara kamrater, att Rudolf Rocker erbj6d mig 50 pesetas, som han just fact fran nagot latinvars vanlighet jag aldrig skall g16mma. amerika'nskt land. Han hade da ingen Tanken pa deras kamratskap varmer annan valuta. Rocker h611 just pa att formig an i da8. bereda sig £6r en resa till Holland. Han skulle dar halla ett tal vid avtackande En dag fragade Gerhard Reinecke om av ett monument Over Ferdinand Domejag ville f61ja med honom och traffa la, Niewenhuis, en ledande hollandsk Rudolf Rocker. Ham tyckte mycket om anarkist, son ocksa varit hans persopliatt tala jiddisch med judiska kamrater. 8a van. Det ar sjalvklart att jag med gladje svaHolland hade i'nte varit med i f6rsta ade ja pa Reineckes fraga. Det f6rsta varldskriget. Situationen i Holland var m6tet med Rudolf och Millie var en stor darf6r i dessa tider av allmam ekonohandelse far mig. Vi talade hela tiden misk kris nagot battre an i det slagna jiddisch, och mar jag vid nagot tillfalle 6vegick till tyska, papeka,de Rocker det Tyskland. Rocker lovade nu a,tt tala med hollandska kamrater om m6jligheterna genast och bad mig fortsatta pa for mig att, komma dit och kanske fa jiddisch. Jag kunde inte nog beundra arbeta i mitt yrke som bagare. hans vackra judiska handstil. Ham brev- :;6denmfkga=readtdeG±;sHhao= 50 �liolland - Frankrike - Sverige - England - Sverige Detta ar, 1931, kom Emma Goldman i Oberschlesien. Men Get fanns inte den till 13erlin I.6r att halla f6relasningar. minsta likhet mellan personen pa passHennes f6I.sta f6redrag bar titeln: "Ar fotot och mig. Rocker f6reslog att en den f6rst6rande anden ocksa en skapande kraft?" (pa tyska: Ist der zerst6rande Geist auch ein schaffender Geist?). Denna rubrik gjorde intryck pa min dotter mar jag berattade om detta for henne och hon omnamnde denna titel i en uppsats om trettiotalet. Det ar nu fyrtiosex ar sedan jag horde detta f6redrag. Emma Goldmans tal f6rtrollade mig. Detta var en verklig upplevelse for mig. Huvudsakligen minns jag hennes starka kritik mot bolsjevikerna, som genom sin diktatur f6rst6rt a.Ila re- volutionara krafter for manga ar framat. Det var pa den tiden i Berlin verkligen vagat att offentligt ge uttryck for sadana tankar. Jag visste att rubriken pa hennes f6redrag hanf6rde sig till Bakunins kanda pastaende. Men Emma Goldman hade utvecklat denna standpunkt fran si'n egen synvinkel och kommit till slutsatser som passade in i den oroliga tiden och kommande svara handelser. Som jag nyss namnde hade Rudolf Rocker rest till Amsterdam for att pa Haa,rlemer Plein avtacka monumentet till minnet av Niewenhuis. Denne anarkist var sa omtyckt bland de holla'ndska arbetarna att inte ens nazisterna son senare ockuperade landet vagade riva detta monum`ent. Nar Rocker kom tillbaka fran sin resa berattade ham, att de hollandska kamratel.na var redo att hjalpa mig, sa jag eventuellt kunde bosatta mig dar. Nu uppstod fragan oin ett pass. Jag hade inte nagot. Och 'naturligtvis kunde jag heller inte fa nagot av den rumanska konsuln i Berlin, eftersom jag var desert6r. Augustin Souchy skaffade mig ett polskt pass fran en medborgare tysk kamrat son bodde vid hollandska gransen vid ett lampligt tillfalle skulle smuggla mig Over till Holland. Sista dagen i Berlin minns jag mycket val. Det var den 23 augusti 1931, fyra ar efter avrattningen av Sacco och Vanzetti. Det anarkosyndikalistiska ungd.omsf6rbundet hade organiserat en minnesh6gtid Over dessa tva italienska kamrater som var tvungna att ge sina liv for sina anarkistiska id6er i det fria Amerika. Pa detta matte talade flera kamrater fran olika, lander. Var och en p& sitt eget sprak. BIa'nd dem minns jag Ferdinand Orob6n som talade spanska och Senia Fleschin som h6ll sitt anf6rande pa ryska. Ett7 skadespel ''Es blitzt" skulle ocksa ha uppf6rts, men strax innan ridan sku]le ga upp ingrep polisen i den socialdemokratiska Weimar-republiken och meddelade sitt stranga f6rbud mot uppf6randet av denna pjas. Med tungt hjarta tog jag farval av mina tyska kamrater, manga av dem hade kommit mig nara. Jag for med taget i riktning not Holland och steg av taget i en liten stad nara gransen. Vid stationen m6tte kamrat Muhr mig, ham f6rklarade att det inte skul]e bli nagra problem att ta gig Over till Holland. Jag 6vernattade hos den'ne kamrat, f.6. i samma sang som Rudolf Rocker tidigare ]egat i vid sitt bes6k dar. Mor- gonen darpa kom en annan tysk kamrat och promenerade ned mig genom skogen in i Holland. Dar vantade redan Muhr med en biljett till Amsterdam. Har blev jag ocksa mycket kamratligt mottagen. Man placerade mig i ett 51 �pensionat och gav mig t.o.in. nagra gulden i fickan att klara mig pa tills jag fick ett arbete. Den anarkosyndikalistiska r6relsen var en gang tamligen om- det hade till f6l].d att jag blev f6rpassad Over gransen till Tyskland igen. fattande. 1919 fanns Over 100.000 aktiva Pa sa vis inleddes min femariga vandring mellan olika lander. Antingen jag sjalv f6rs6kte ta mig Over gransen, eller medlemmar. Men de hollandska kcmmu- smugglades Over av polisen. Det gallde nisterna med Moskva bakom har - i Holland precis som de gjort i andra lan- landerna Tyskland, Holland, Frankrike, Belgien, Danmark, England och Sveri- der pa befallning fran Kreml - f6,r- ge. I alla dessa lander stod jag i kon- st6rt den hollandska r6relsen enligt parollen: beharska eller f6rst6r. Da jag kom till Holland utkom fortfarande regelbundet veckotidningen "De Syndikalist". I Holland fanns da flera anarkistiska organisationer med egna tidskrifter. Nagra exempel ar: ''De Arbeidar" i Groningen och "Alarm" i Amsterdam. En tidning som stod pa mycket meg intellektuell niva var "Befreijding". Det fanns t.o.in. en religi6s anarkistisk `8rupp som utgav en egen tidning "De takt med vara kamrater. Freie Communist". Niewenhuis hade grundat tidningen "De Freie Socialist" som fortfarande utkom. "De Vapens Nede" utgavs under redaktion av Albert de Jon8. Genom en hollandsk kamrat fick jag arbete i den stora bilfabriken Citro6n. Mitt arbete bestod i att reng6ra vissa de1ar som kom fran Frankrike. Ingen tillstand att bo och arbeta i Frankrike. I Paris traffade jag ocksa Peter Arschinoff, Shalom Schwartzbart och Nestor Makhno. minniska fragade mig vare sig efter pass eller arbetstillstand. Trots att arbetet bade var smutsigt och monotont var jag n6jd. Ty for f6rsta gangen sedan jag kr6p fram fran jarnvagsvagmen vid Schlesischer Bahnhof f6rtjanade jag mitt livsuppehalle. Och sa. .. b6rjade man agitera for strejk pa denna fabrik. Dar fanns fyra olika fackft}rbund, bland dem ocksa det anarkosyndikalistiska. Dessa f6rbund fick f6rst komma 6verens sinsemellan i.nnan man kunde inleda strejken. Jag blev invald i strejkkommitten och del: tog som strejkvakt. Da fick jag den hollandska polisens 6gon pa mig och 52 I Paris t.ex. bodde jag hos Jani och Rosa Doubinski och senare avon rios Es- ter och Abraham Erlichman. Pa sammantraden hos den judiska anarkistiska gruppen "Autodidakt" traffade jag Adele Seller, tva kamrater fran Cernowitz, Engel och Teichberg och manga andra. Bland f6redragshallarna i denna klubb var bl.a. Alexander Schapiro och Voline. Just genom Voline fick jag ocksa mitt "Carte d'identit6" som gav mig 1' Tyskland hade under tiden Hitler kommit till makten. Rudolf och Millie lamnade landet i sista minuten. Pa sin resa till Amerika gjorde de uppehall i Paris. De franska kamraterna ordnade en bankett till Rockers ara. Dar traffade jag ocksa Christian Comellisen och Robert Luzon. Den senare b6rjade 6versatta Rockers tal till franska. Darefter tog Paul Reclus, en son till Elie. ~ Rocker h611 ocksa tal i ''Autodidakt". Jag minnst annu inledningen: ''Efter 40 -ars aktivt arbete i var r6relse har det kommit sa langt att jag nu pa min alders host ar tvungen att lamna mitt ]iem]and och b6rja vandra . . ." Aven jag var en vandrare mellan olika lander pa ibland f6rfalskade papper. Pa dessa vandringar har jag m6tt manga intressanta och prominenta per- �so'ner av olika nationalitet inom var r6relse. Artur Lehning, Hem I)ey, Ernestan och manga fler. I Paris horde jag Emma Goldman far andra gangen. Denna gang f6relaste hon Over amnet ''30 ar amerikansk arbetarr6relse''. Emma Goldman f6rmedlade ocksa kontakten ned Michael i London, dit jag begav mig efter e'n kortare vistelse i Stockholm. I Paris hade jag lart mig esperanto. Nagot som 6ppnade vidare vyer i kontakter med likasinnade varlden Over. Och just genom esperanto traffade jag i Stockholm den vackra, tilltalande unga kamraten Selma. Hon var s6mmerska till yrket. Och blev min livsledsagarinna. Jag reste ti]lbaka fran London till Stockholm for att b6rja \min samlevnad med Selma. Strax darpa utbr6t den spanska, revolutionen den 19 juli 1936. Souchy och Santillan kom till Stockholm. De berattade om CENT:s och FAI:s heroiska kamp i denna revolution. Det sager sig sjalvt att jag kande mig engagerad i denna kamp. Jag kunde inte vara kvar i det ]ugna Stockholm med vetskapen om att vara kamrater kampade och f6rbl6dde dar borta i Spanien, samtidigt som de ville bygga en ny och fri varld. Darifran kom ett fop pa hjalp till alla meningsfrander varlden Over. ~ Jag besl6t mig for att resa dit. I e!den under spanska revolutionen I slutet av 1936 Iamnade jag Stockholm och reste via Frankrike till Barcelona som korrespondent for "Arbetaren" pa den tiden utgiven dag]igen . - Sa smart vi kom Over gransen till Spanien kande jag det som om jag kommit in i en ny, otrolig varld. Alla spanjorer, ten lag vi i en kasern i Barcelona. Vi hade knappt fal]it i s6mn, f6rran vi blev vackta av flyglarm. Mot den stjarnklara, himlen avtecknade sig tyska hakkorsprydda flyg som kastade ned sina bomber som spridde d6d och f6rintelse i Barcelona. De flesta av oss lag kvar i man, kvinnor, unga saval som gamla,, vara sangar. alla vi m6tt pa vagen till Barcelona var Dagen darpa kom en kaml.at fran anarkosyndikalister. I jarmvagsvagnarna, CNT, en esperantist, som jag korresoch pa stationerna hordes om och omponderat med fran Stockholm, och hamigen det stolta utropet: Nosotros somos tade mig. (Vi hade i Stockholm sa smart de la Confederaci6n. (Vi ar fran KonCENT:s bulletin b6rja,t utkomma pa esfederationen".) Det betydde att de var peranto, slutat utge var egen tidning, medlemmar i ''Confederaci6n Nacional for att e4dast sprida den spanska bulledel Trabajo" CNT. De tog emot oss tinen). Detta hade fort mig i kontakt . hjartligt med 6ppna armar och halsade med denna kamrat. Ham f6rde mig dioss med broderlig varme som ''Comparekt till CNT:s huvudkvarter. Dar sj6d fieros", kamrater. det av aktiviteter. Huvudkvarteret var Detta att se anarkismen som en massinrymt i fore detta, a,rbetsgivarnas hus, r6relse var' for mig ett 6vervaldigande och h6gst upp vajade den svartr6da intryck. Halvt berusad av denna stainfanan. ming ,och mycket tr6tt efter den langa Dar m6tte jag Augustin Souchy och resan, kom jag sent pa natten fram till Helmut Rtidiger. Bada, gladde sig att se Barcelona. Vi var flera frivilliga som mig, men sa samtidigt att folk som ville kommit far att bekampa Franco och slass mot Franco fanns det tillrack]igt fors6ka bygga en ny varld. F6rsta natav. Men daremot fanns inga vapen och 53 �ingen ammunition. Varifran skulle man fa det ? De sa kallade fria, vasterlandska landerna ned Amerika i spetsen hade f6rblivit hyQklande ''neutrala" och i 6ster tankte man i det "socialistiska fosterlandet'' under jamklacken av ''alla folks lille far" mer pa sin egen f6rradar- rater att avlasa instrumentet delade vi upp vakten. min fritid tillbringade jag givetvis inne i Barcelona. Staden var ida helt anarkistisk. Alit f5rsiggick under CNT:s och FAI:s ledning. Overallt vajade svart-r6da anarkosyndikalistiska fanor. Sjalva luften andades frihet och entusiasm. "EI Comupolitik an att radda det spanska folket nismo Libertario" som spanjorerna da fran Franco och Mussolini och Hitler. Pa, det viset hjalpte hela varlden nazis- kallade anarkismen. CNT hade 2.000.000 medlemmar i hela Spanien. Men mig terma att utf6ra sin mordiska generalf6ref611 det som om alla dessa ,befann repetion inf6r det kommande andra sig just i Barcelona. Ar det verkligen varldskriget. Ocksa de spanska esperan- m6jligt att alia dessa manniskor ar ant,isterna klagade sin brist pa vapen, inen hangare av de anarkistiska id6erna? ±'6rsakrade mig att de skulle hitta ett Far mig som jamf6rde med mina f6rsta bra arbete at mig att f6rsvara revolutioar av anarkistiskt uppvaknande i en nen utan ett gevar i handen. trang krets i den lilla staden CerncL gav det frihetliga Barcelona ett S a blev det ocksa. Sedan man kommit witz storslaget intryck. underfund att jag kunde tyska, f6reslog I entusiasm Over detta sande jag min en kamrat fran FAI (Federaci6n Anarkorrespondens inte bara till "Arbetaren" quista Ib6rica) ett ansvarsfullt arbete pa utan ocksa till tidskriften "Brand''. Jag fastningen Montjuich. Nar jag horde det skrev under pseudonymen "Aksorajdannamnet blev jag radd. Jag mindes val to" detta ar en 6versattning av Berlinatt dar hade den spanska regeringe'n slackt Francisco Ferrers liv. ham som levde adelt och oskyldig och ville lara barmen en fl.i och fredlig samvaro. Jag hade ingen lust att arbeta i samma, fastming, aven om fangarna nu var fascister. Men min spanska kamrat lugnade mig. Jag behove inte vara i fastningen. Jag skulle sk6ta en apparat son befann sig uppe pa det h6ga berget. Man hade dar placerat en telemetrisk maskin. Med dess hjalp kunde man pa langt h&ll iaktta annalkande batar. Man kunde identifiera dem och mata deras avstand fran hamnen och beralma med vilke`n hastignet de tog sig fram. Maskinen var tillverkad i Tysk]and och instruktionerma var pa tyska. Jag larde mig snart att hantera apparaten och larde mig kanna i.gen egna eller fientliga fartyg och att snabbt rapportera detta. Sedan jag instruerat tva andra kam- 54 polisens skamtsamma "Achsenreiter" d:s axelryttaren, med hansyftning pa min fard som blindpassagerare under jarnvagsvagnen. I de begeistrade rapporter jag nu sande till Stockholm hunde jag inte f6rutse det gemena f6rraderiet fran de spanska kommunistermas sida. Dessa lydde slaviskt befallningama fran Get hycklande Moskva. Samtidigt sj6ng de spanska anarkisterna "Antes que esclavo prefiero morir" (Istallet far att vara slav, f6redrar jag att d6). Och de dog ocksa. I tiotusenntal, stridande mot Franco utan riktiga vapen, samtidigt som de blev f6rradda av dem de betraktade som sina br6der: de spanska kommunisterna. 8 land de utlandska korrespondenterna i Barcelona m6tte jag den judiska journalisten Sch. L Schneiderman som nu �ar medarbetare i "Vorwarts''. Pa den tidan arbetade ham for tidningar i Warszawa. Jag traffade ocksa e'n hel del utlandska anarkister som hade stora be- kymmer far att de spanska kamraterna samarbetade med regeringen. De gjorde detta med fullt for.troende for sina ideologiska motstandare, men dessa var alltf6r partifanatiska och h6ll pa sitt parti i starlet for att koncentrera kampen mot Fr`anco. Jag tillbringade fjorton veckor i Spamien mitt under frihetlig revolution och tyvarr inb6rdeskrig. Efter en tid insag jag att arbetet vid den telemetriska ap- mj6lastma och var tvungen att sluta arbeta i bageriet. De senare aren arbetade jag inom olika yrken. For tva och ett halvt ar sedan blev jag pensionerad. I Sverige ar det relativt bra, man kan leva, enkelt och bekvamt. Nu nap jag ta'nker tillbaka anser jag a,tt kontakten med den frihetliga anarkismen i unga ar vande hela mitt medvetna liv och gav det mening. Jag rymde fran den rumanska militaren darf6r att den anarkistiska tiden lart mig att man inte skall lara sig m6rda man'niskor. Det f6rsta stora litterara inflytandet kom genom David Edelstadt, vars sanger och skrifter ja,g som uthungrad paraten pa Montjuic mycket vat kunde sk6tas av andra tysktalande kamrater. Jag besl6t att resa tillbaka till intellektuell laste redan i Cernowitz. SeStockholm. Resan var f6rknippad ned mare kom jag i kontakt med Rudolf en del svarigheter, som emellertid en Rockers skrifter som ocksa ut6vade stor amerikansk esperantist hjalpte mig att paverkan pa mig, liksom Rockers egna 6vervinna. Pa hemvagen stannade jag i magnetiska personlighet. Det ar en stor Paris. Voline, Jani Dubinski och Ergladje och ara far mig att ham, mar lichmans var inte 6verraskade att jag "Nationalism och kultur" utkom pa jidlamnade Spanien, Ty, aven de ha.de redisch, skickade ett exemplar till mig dan da insett att det tragiska slutet pa •fra'n Amerika, med f6ljande tillagnan: den spanska revolutionen var nara. Den "Till min kare van och ka,mrat Mechel spanska, frihetliga revolutionen hade Stanger, en gava fran hela hjartat och fran foirsta 6gonblicket blivit f6rradd av ett minne fran gangna ar." hela varlden, av saval 6ppna som dolda Av de kamrater som jag traffade unfineder. der mina resor har en del ibland kommit I Stockholm fick jag arbetstillstand till Stockholm, och jag har haft gladjen som bagare. Nar andra varldskriget br6t att aterse dem har. Bland dem ar Artur ut brande jag h6gtidligen tillsammans Lehning, Albert de Jong, Augustin med Selma mitt falska hollandska pass. Souchy, Diego Abad de Sa'ntillan och en Detta, var en symbolisk akt. Det inne- del andra som alla varit en del av mitt bar ett slut pa mina vandringsar och liv undei. mina vandringsar och f6rblifastslog tanken att bygga min standiga vit kamrater och vanner genom stormibostad i Sverige. 1943 f6ddes var dotter, ga ar. - I detta sista avsnitt har jag som nu sjalv ar mamma till tva lyckade barn. Under arens lopp har det ibland varit samre ibland battre. Men med stor entusiasm aterupplevt den spanska revolutionen for fyrtio ar sedan - och dess nederlag och besvikelsen. jag har i alla fall slutat vandra. Till 1962 arbetade jag i ett kooperativt ba- Men nu ned ateruppsta'ndna frihetliga tankegangar i Spanien, ser jag act ljuset fran den spanska revolutionen inte har geri och tjanade ganska bra. Da fick jag efter alla ar som bagare besvar med slocknat. 55 � Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Diverse secolul XX (1901-2000) Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Minnen av en rumänsk anarkist Amintirile unui anarhist din România (1978) Subject The topic of the resource Amintirile lui Mechel Stanger, anarhist născut la Vișnița, în Bucovina. Description An account of the resource Mechel Stanger Frihetlig Socialistisk Tidskrift Creator An entity primarily responsible for making the resource Mechel Stanger Source A related resource from which the described resource is derived colecție personală Publisher An entity responsible for making the resource available Frihetlig Socialistisk Tidskrift Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 28 martie 1978 Relation A related resource https://sovversiva.wordpress.com/2014/04/20/minnen-av-en-rumansk-anarkist/ Format The file format, physical medium, or dimensions of the resource pdf Language A language of the resource suedeză swedish svensk Type The nature or genre of the resource articol de ziar Coverage The spatial or temporal topic of the resource, the spatial applicability of the resource, or the jurisdiction under which the resource is relevant Stockholm, Suedia, 1978 1978 Alexander Berkman anarhism anarho-pacifism anarho-sindicalism anti-fascism anti-militarism anti-război Arthur Lehning Augustin Souchy Bucovina Cernăuți CNT David Edelstadt Diego Abad de Santillán Domela Nieuwenhuis (1846-1919) Elie Reclus Emma Goldman Erich Mühsam Errico Malatesta FAU Francisco Ferrer Germania Helge Döhring Mechel Stanger Milly Witkop Nestor Makhno pacifism Paul Reclus Peter Arșinov Revoluția din Spania România Rudolf Rocker Spania Suedia Voline https://anarhiva.com/files/original/67dc846d406359f45d53c4cfa1c305a8.jpg 1f1ced0cdb6c796abd4977e5e0caaf3f https://anarhiva.com/files/original/37f1e09dfdf4c63e97ce4fb265535eb9.png 6c9f4b6f40f0d7ba64b24cffa6f4e651 https://anarhiva.com/files/original/b149153d0095056447e021f95da4bab4.png d506ced03a898176176ef716fb16271f https://anarhiva.com/files/original/69e718c53107f2917a9c05acdecbcf44.jpg b790df19a3638d7571409b3f890bd4c8 https://anarhiva.com/files/original/86ada78790975346a6f7d7f9379c7b75.jpg d2805f9135da134a9cafec265db796b1 https://anarhiva.com/files/original/2f270f0fa090c6626166addcba0926bb.jpg 2b73c086219e30898043a5ba9df18d0c https://anarhiva.com/files/original/1700dcf4bcd5cf7b8f628d7fb7cffdba.jpg 68d45e13fe74c5e68063cceb1e171434 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Colecție afișe concerte și festivaluri DIY+ Still Image A static visual representation. Examples include paintings, drawings, graphic designs, plans and maps. Recommended best practice is to assign the type Text to images of textual materials. Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Afișe concerte Play Or Die Booking Brașov (2013-?) Subject The topic of the resource Coins as Portraits (ROU) Attack of the mad axeman (GER) Wojczech (GER) I Stared into the forest (ROU) MC Broko (ROU) Pavilionul 32 (ROU) Proof (ROU) Rotrave (ROU) Youth Violence (US) Do You Think I Care? Stuck In A Rut (ROU) The Boy Who Cried Wolf Anemic Disco Saca Dat The Hellfreaks (HU) Cherry Blossom (HU) United and Strong (GER) Description An account of the resource concerte D.I.Y. Creator An entity primarily responsible for making the resource Play Or Die Booking Brașov Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 2013-? Relation A related resource Punk Format The file format, physical medium, or dimensions of the resource afișe Coverage The spatial or temporal topic of the resource, the spatial applicability of the resource, or the jurisdiction under which the resource is relevant Brașov 2013 Brașov concert DIY hardcore hardcore punk Play or Die Booking Punk https://anarhiva.com/files/original/2e9350511abc8607b551494abe89f7fd.jpg 7be835f85a6bff6eb9327622aa0997a0 Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Fluturași secolul XXI (2001-20xx) Subject The topic of the resource Fluturași Dublin Core The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/. Title A name given to the resource Solidaritate cu oamenii fără adăpost! Szolidaritás a hajléktalan emberekkel! (2014) Subject The topic of the resource La inițiativa a două asociații din Ungaria (Társaság a szabadságjogokért & A Város Mindenkié), între 13-15 februarie 2014 au avut loc acțiuni de protest față de legile de criminalizare a persoanelor fără adăpost adoptate de autoritățile maghiare. Description An account of the resource acțiuni de solidaritate cu persoanele fără adăpost Source A related resource from which the described resource is derived colecție personală Date A point or period of time associated with an event in the lifecycle of the resource 14.02.2014 Relation A related resource context: https://budapestbeacon.com/world-shows-solidarity-for-hungarys-mistreated-homeless/ Language A language of the resource română maghiară Type The nature or genre of the resource fluturaș Coverage The spatial or temporal topic of the resource, the spatial applicability of the resource, or the jurisdiction under which the resource is relevant Cluj-Napoca, 2014 2014 Cluj Cluj-Napoca fluturași maghiară persoane fără adăpost protest Solidaritate Ungaria